Insikt under en sten

Sakta men säkert har det smält in, jag lever under en sten. För ett par år sedan betraktade jag mig själv som en ganska smart person som hade koll på vad som pågick i världen. Kanske för att jag hängde med intelligenta vänner som hade insikter och åsikter om vad som hände och dessa ventilerades över såväl latte som cosmopolitan. Men på senare tid har det varit totalt förfall. Under hösten har jag inte ens tagit mig tid att läsa Metro. Att jag har dn.se som startsida hjälper ju föga när jag startar om Firefox ungefär en gång i veckan. För drygt fyra år sedan valde jag besviket att inte se valvakan när George W. Bush omvaldes eftersom jag hade en tidig föreläsning dagen efter. Dock tänkte jag mig att 08, då jäklar ska jag sitta uppe. I höstas när det var dags för detta historiska val sov jag dock djupt under min sten.

Så när jag slog mig ner på Esspresso House med min kaffe, en cheesecake och Barack Obamas memoarer insåg jag: Det får vara nog nu! Slut på chicklitt, maraton tetris och överflödet av amerikanska serier. Fritt fram för memoarer, verk av prisbelönta författare, svt-produktioner, rapport och nyhetssajter. Visst, lite Top Model kommer det att bli och jag tänker då rakt inte ge upp Grey's Anathomy. Men någon måtta får det helt enkelt vara. Det är dags att återta kunskapen!