Är du snäll får du sova på soffan

Jag tror att jag har fått slut på saker som borde göras. Grejer att fixa inför Skottland finns ju förstås, men i övrigt. Städade och tvättade innan jag åkte över till T i måndags så här hemma är ju rent. Fast jag borde ju packa lite inför helgens utflykt till Karlstad. Har inte varit där på sådär 11-12 år och inte ens då såg jag själva staden, utan var på fotbollscup. Så i helgen blir det skoj.

Först måste jag dock konstatera att hela: Är du inte snäll får du sova på soffan-grejen inte håller. Den förekommer ju relativt frekvent som skämt inom och mellan par, men hur sant är det? Själv kan jag bara konstatera att jag verkar få sova på soffan just för att jag är snäll. I maj förra året skulle jag flytta och när päronen kom ner dagen innan så tar jag frivilligt soffan istället för att sova i min säng och ge dem soffan och en madrass. Snällt! I tisdags lyckades T dra på sig en släng av matförgiftning och när kvällen närmade sig konstaterade jag att det är inte kul att ligga och må illa i ett varmt rum med någon som ligger bredvid och snurrar (för jag var rätt rastlös efter en dag av inget att göra) så jag la mig snällt i soffan. Så jag kan inte låta bli att fråga mig: Är jag för snäll för att vara elak nog att hamna i soffan eller är soffan kanske inte det straff vi tror att det är?