Så var det slut

(Läs gärna rubriken som elefanten i 4 myror (eller har jag blandat ihop programmen nu?)) Nu är vi bara två inlämningar ifrån sommarlov.. Besynnerligt. Det har varit så mycket att göra att jag knappt märkt att tiden gått.. Men ändå har den tydligen gjort det, för det är mitten av maj, SOF och solsken. På något vis har jag alltså snart klarat av 2/3 av min utbildning och om inte alls lång tid (fast ändå ganska lång) så väntar Skottland. Besynnerligt. Jag antar att det faktiskt ibland är så enkelt att man bara måste se till att bli den man vill vara. Bestämma sig för att jag är den typen av person som gör det här, och sen göra det. Kan det verkligen vara så? Är det så enkelt? Eller, enkelt är det väl aldrig, men lika fullt har det blivit gjort. Besynnerligt.

Är tydligen en god talare också. Det är kanske en egenskap som jag borde förvalta på något sätt. Känns ju som att det kan vara bra... Eller så är jag nöjd som det är. Var faktiskt länge sedan jag hörde en lärare säga att denne ser fram emot att se min nästa uppgift. Två veckor i rad till och med. Hade glömt den känslan. Besynnerligt.

Nu ska jag ta bussen till Linkan. Passa på att träffa T en stund innan SOFfandet drar igång igen. Alltid gött, även fast det känns lite konstigt att bo i "fel" stad, långt ifrån byggplatsen och bygglåten. Kanske ska tvinga T att ta en promenad förbi där så att jag också får höra.. Tredje SOF, tredje Kårtegen. Det hade jag inte trott, men så blir det ibland. Första SOF utan mina fina fräcka flickor. Besynnerligt. Men ibland vill livet annat, så är det bara. Välmående trumfar SOF. Dessutom har jag ju andra fina flickor med mig, åsså en norrläning så det blir fina fisken ändå. I ärlighetens namn är jag rätt nöjd med bara det faktum att det är SOF igen. Allt annat är bara en stor, välkommen bonus jag aldrig tänkt att jag skulle få. Besynnerligt. Härligt men besynnerligt.