One down...

Ibland ramlar bitarna bara på plats. Fast then again mitt motto är (allt som oftast): Det löser sig. Så jag är inte helt förvånad. Antar att det är något av en livsfilosofi, jag förväntar mig helt enkelt att saker och ting kommer att lösa sig på ett eller annat sätt någon stans på vägen. Inte så att jag sitter på mitt något knubbiga arschle och väntar. Menar bara att det finns lösningar på allt så jag förväntar mig inte att något ska vara olösligt.

Herregud, det där blev en hel massa svammel.. Vad jag egentligen ville förmedla är att jag äntligen fått tag på en praktikplats. Som på ett bananskal, ja men skicka ett mail och visa vad du gjort, tja, okej vi har plats för dig. Sweet! Nu ska jag fira detta genom att diska lite och krypa ner i min säng. For now, life is good!